Naturvårdsdirektiv och EU

[krister]

Sveriges naturvårdspolitik styrs av direktiv som antagits av EU. Art och Habitatdirektivet (skydd av arter och livsmiljöer), Fågeldirektivet (motsvarande fågelskydd) och Vattendirektivet (rinnande vatten och fisk m.m). Det första direktivet som nämns ovan har sin grund i Bernkonventionen (1979) med tillägg i skydd av naturtyper, en annan väsentlig skillnad är jurisdiktion dvs reglerna har införts i  lagstiftning. Vissa naturvårdsåtgärder med den här utgångspunkten är mycket kontroversiella, t.ex det strikta skyddet av de stora rovdjuren (främst varg). Då röststarka grupper ( jägare och bönder) ifrågasatt de beslutade fridlysnings-bestämmelserna beslöt EU-kommissionen vid sitt tillträde 2014 att göra en "fitness-check" av direktiven. En enkät gick ut till alla EU:s medlemsstater med ett stort antal frågor om direktiven var ändamålsenliga eller om de behövde förändras. Sexhundratusen svarade på enkäten och trots att Tyska och Holländska bönder liksom de två Svenska jägarorganisationerna mobiliserade sina medlemmar så blev resultatet att 95% av de svar som avlämnades ansåg att direktiven behövs och att de fungerar bra. EU-kommissionens slutsats blev därför att direktiven är bra men att deras implementering behöver förbättras! Det strikta skyddet för de stora rovdjuren består. 

En arbetsgrupp under kommissionen (Nadeg) har arbetet med att tydliggöra Art och Habitatdirektivet, vilken flexibilitet som medges och hur EU-domstolen tolkat och dömt i tvister rörande medlemsstaters tillämpning. Ett förslag, ett uppdaterat vägledningsdokument från 2007, kallat Guidence document har på remiss gått ut till medlemsstaternas regeringar. I Sverige har Miljö- och Landsbygdsdepartementen lämnat sitt svar 23:e November. Det svar som Sverige lämnat in har påverkats starkt av Jägareförbundet och Sametinget respektive Svenska Samernas Riksförbund. Ingen Naturvårdsorganisation fick tillfälle att yttra sig och därmed påverka Sveriges officiella hållning. En ny remissrunda förväntas i Januari, med begränsade möjligheter till större förändringar. Om processen fortgår som planerat kommer vägledningsdokumentet att antas av kommissionen i Maj, innan nästa kommission tillträder (efter EU-valet).

Dokumentet kan få stor betydelse för Svensk naturvårdspolitik och domstolarnas tillämpning av lagstiftningen i många år framöver.   

    

Krister Persson

Naturvårdens representant i Västerbottens Viltförvaltningsdelegation